kasperjosefine

19 år och ensamstående mamma till Kasper.

resten får komma som det kommer.

Ibland har jag allt för höga förhoppningar och krav på mig själv, ungefär som nu. Jag går upp på morgonen, tar mig i genom dagarna, går och lägger mig på kvällen, och somnar, så börjar det om. Men jag sätter mig aldrig ner och tänker igenom hur jag egentligen mår, vad som egentligen hänt. Jag tänker bara "Jag vet hur jag kommer må, jag har vart här förut, det kommer gå över".

Jag ska ha framtidsplaner, vara den perfekta mamman för Kasper, umgås med alla mina vänner och familj, ha ett fint och städat hem, aldrig dåligt med pengar, allt ska bara rulla på och jag ska absolut inte må dåligt över någon som inte är värd det. Men allt som man planerar och drömmer om bara krossas gång på gång rakt framför mina ögon, så jag struntar faktiskt i det den här gången. Jag vet att jag klarar mig på mina egna ben när det gäller boende, Kasper börjar på dagis i Februari och jag börjar plugga igen 9 Januari, jag har mina vänner och familj vid min sida, resten, det får komma som det kommer.

Hej! som jag har uppfattat så är det inte alls bra mellan dig och kaspers pappa :( så jag tänkte fråga på julafton kommer kasper fira jul hos dig eller hans pappa? eller kommer du och kaspers pappa fira jul tillsammans? Du behöver ju absolut inte svara på frågan om du inte vill! :)

fin blogg föresten :)